Kemiskt härdande lim

Kemiskt härdande limmer består oftast av en härdare och en bas, vilka skall blandas i korrekta proportioner. Härdaren reagerar sedan med basen och via en kemisk förändring av den senare, stelnar limmet.

Detta fungerar via en sammanslagning av flera molekylgrupper till en större grupp, sk polymerisation. Limmen  kan antingen härda genom att man blandar 2 komponenter (sk 2k-lim) eller härda genom tillskott av fukt via luften (sk 1k-lim). Polyuretanlimmer har god vidhäftningsförmåga och används bl a i sandwichkonstruktioner och vid strukturlimning av bildelar och vindrutor.

Oftast är båda komponenterna trögflytande vätskor eller geléer, men andra former förekommer också förekommer också. Tvåkomponentslim behöver normalt inte luft för att stelna då en kemisk reaktion inträffar mellan de ingående ämnena men det finns också lim som är sk anaeroba, dvs de stelnar vid frånvaro av syre.

Den tid ett tvåkomponentslim är användbart från blandningstillfället är begränsad och det hjälper inte att förvara blandat lim i slutet kärl för att förhindra härdning. Ett tvåkomponentslim kan som börjat härda kan inte "lösas" igen. Tvåkomponentslim brukar dessutom vara vattenbeständiga.

Fördelar med kemiskt härdande limmer är att de är utmärkta att limma två täta material mot varandra

Typiska härdande limmer är epoxylimmer, polyuretaner, cyanoakrylatlim (sk snabblim) och vinylacetatlim. En-komponentslim bryukar vara silanmodifierade polyetrar (SMP), polyuretanlimmer, silikoner ureaformaldehydlimmer etc.